måndagstankar på biblioteket
Seminarieartikeln författades smidigt och med vässad pena, jag tyckte allt att jag fick till den rätt fint.
Idag är det arabiska som gäller, herre jäklar vad det skall pluggas. Distanstenta på lördag och denna kursen är verkligen ingen glida igenom /plocka lätta poäng kurs. Jag har insett att språkkurser aldrig är av glidarslaget, gammaldags ambitiöst ragglande och inpräntande av former, glosor, och regler är receptet på att lyckas. Genvägar är svårfunna, om inte oexisterande.
När jag cyklade hit imorse snyftade mitt hjärta lite bakom höstjackan. Som jag nämde i helgen har läget med M inte varit helt självklart sista tiden, jag blir irriterade på varför saker inte kan vara lätt. När jag var singel, detta märkliga ord, tänkte jag mest parsituationer som stabila och självklara. Man kan väl inte drabbas av grubbel och gnissel när man är tillsammans med någon som man tycker om. Det hade man nästan liksom inte rätt till, man var ju två och allt skulle vara lätt.
Det svåra i det hela är att man heller inte kan tala med personen ifråga om vad man funderar på, för den är inte på något sätt neutral, och risken att ord kommer ut fel och bestående skador uppstår är stor. Så jag ler utåt, men inom mig känner jag att jag grubblar.
Idag är det arabiska som gäller, herre jäklar vad det skall pluggas. Distanstenta på lördag och denna kursen är verkligen ingen glida igenom /plocka lätta poäng kurs. Jag har insett att språkkurser aldrig är av glidarslaget, gammaldags ambitiöst ragglande och inpräntande av former, glosor, och regler är receptet på att lyckas. Genvägar är svårfunna, om inte oexisterande.
När jag cyklade hit imorse snyftade mitt hjärta lite bakom höstjackan. Som jag nämde i helgen har läget med M inte varit helt självklart sista tiden, jag blir irriterade på varför saker inte kan vara lätt. När jag var singel, detta märkliga ord, tänkte jag mest parsituationer som stabila och självklara. Man kan väl inte drabbas av grubbel och gnissel när man är tillsammans med någon som man tycker om. Det hade man nästan liksom inte rätt till, man var ju två och allt skulle vara lätt.
Det svåra i det hela är att man heller inte kan tala med personen ifråga om vad man funderar på, för den är inte på något sätt neutral, och risken att ord kommer ut fel och bestående skador uppstår är stor. Så jag ler utåt, men inom mig känner jag att jag grubblar.
Kommentarer
Trackback
