Senaste tiden har jag återupptagit mina jobbansökningar, måste se efter den lite mer seriösa delen av mitt liv också. Det har gått fint, har faktiskt lite intervjuer inbokade och en plan för några månader framöver, så allt känns bra.
En andra anledning till att inte så mycket sömnad har ägt rum är att jag sen några dagar bor hos en kompis så har inte tillgång till gamla bettan (min symaskin). Var dock hemma hos föräldrarna igår och avverkade ett sex timmar lång sypass, det var underbart.
Jag har nu ett ganska så roligt syprojekt på gång och då jag inte har några bilder tänkte jag beskriva det lite i text istället. Kommer ni ihåg de cavalierinspirerade vintagescarfsen jag fick i födelsedagspresent, de mörkblåa? Jag skall på ett bröllop på lördag och har bestämt mig för att sy en klänning av scarfsen. Jag har sytt upp en prototyp och projektet verkar genomförbart. Den stora utmaniningen är mönsterpassningen. Det är märkligt, vanligtvis är jag inte en perfektionist men när det kommer till att sy är jag noggrann till tusen. Då tyget är i form av tre scarfs i kvadratiskt mönster ställer detta vissa krav på mönsterpassning, då jag vill att klänningens 11 delar skall passa med varandra. När bården längst upp inte passade perfekt fick jag ett frustrerat utbrott. Min syguru (min mamma som för övrigt också är noggrann när det kommer till att sy) sade att det faktiskt inte syns så mycket. Men jag kände mig tvungen, TVUNGEN, att göra om den biten, mest för att jag själv kommer att tänka på det.
Synd att jag inte har några bilder, men ni får helt enkelt se det hela när det är klart!
               
              
              
                Martini
                
                   
              
          
          
        
        
       
    nu har jag hittat tillbaka till dig.
lagt till dig på rss och grejer!
keep on blogging! 
tjao bälla!
        
1