Fröken Hugo Boss
Jag har sålt min själ till djävulen. Eller i varje fall till jämlikhetens helvete.
Jag har jobbat som hostess. "Yrket" där din primära arbetsuppgift består huvudsakligen av att stå och se vacker ut. Le, vara tillmötesgående och andra krävande saker som uppenbarligen kvinnor "anses" vara bra på.
Här vill de bara ha tjejer till sådana här jobb. Killarna blir säkerhetsvakter. För det är visst dem bra på. Inge respekt. Och som hostess skall man gärna vara söt och ha 36 i klädstorlek. För att man utgår från att männen som går till eventet/kongressen ( som därmed har mycket makt och inflytande i denna sektor) vill titta på sådana flickor. Vilket i och för sig även det är förnedrande nedsättande mot männen bara det.
Jaja, på ett bananskal ramlade jag in på det här. Jag behövde pengarna, för de betalar bra. Du blir betald för att göra absolut inget intellektuellt givande. Bara finna dig i din pålagda könsroll.
Men jag har sagt det tidigare och säger det igen. Det man tjänar på att acceptera att vår roll i samhället är att vara vacker, det förlorar vi i något annat. Men jag får se det här som en fallstudie.
Jag iförd svarta kläder, sminkad och fixad inför mitt uppdrag att se fin ut.
För övrigt hade de ett jäkla meck med mitt hår. Alla skulle ha vattenkammat hår uppsatt i en något speciell tofs på slutet. Då alla utom jag hade långt hår blev jag lite av ett problem. Kvinnor skall ju ha långt hår!! Och något inom mig log och tänkte att vad bra att det inte lyckas helt med sitt uppdrag.
För övrigt jobbade vi på en stor fest som Hugo Boss stod för. De hade hyrt en enorm villa i bergen i toscana. Över tusen gäster bjöds på drinkar, trerättersmiddag, modevisning etc etc.. Hundratals servitörer, hostesses, chaufförer säkerhetsvakter odyl var anställda för att tillfredsställa det fina folket. Hela kalaset gick visst på över 10 miljoner kronor. Så nu vet ni vad ni betalar för när ni köper en Hugo Boss tröja.
Men jag måste tillägga att det var ändå en erfarenhet att se det hela. Det var det.