I pipeline
- Superblommig klänning. Fick som ni vet lite fnatt på Libertytyger och har börjat knåpa på en helt småblommig klänning. Den skall vara i ganska så samma modell som denna klänningen, men den skall vara lite längre (ungefär till knäna), ha kortare ärmar och såklart var sydd i ett annat tyg.
- Spetsklänning. Hittade en massa spetstyg i en second hand affär. Tyget ser egenligen lite trashigt ut (är någon halvdan syntet variant), men jag tror att med rätt modell på klänningen kan det bli coolt. Plannen är att göra en modell som liknar denna klänningen. Klänningen kommer att var i två "lager", ett spetslager och ett vitt bomullslager under. Klänningen kommer även att ha ärmar, som skall endast vara i spets. Veckad kjol som den gröna klänningen. Har hittat en fin vit kavaj på vinden som kommer att vara cool till!
- Tills igår hade jag en plan att sy en blå A-formad kjol (har länge saknats i garderoben), men när mamma letade igenom vinden fann hon precis en sådan kjol, så det är det ju onödigt att sy en till. Projekt nerlagt.
- 50-tals bikini. Detta projekt är bara på idénivå, men vore så himla kul att sy en sådan. Älskar sådana modeller på bikinis, och syr man kan man ju få den precis som man vill. Vet att underbaraclara hade en jättecool variant som hon sytt själv.
Bilden hittade jag här.
2010
Gjorde du något 2010 som du aldrig gjort förut?
Jag gick en snickarkurs och snickrade bland annat en trådhållare! Det gäller att tänka stort...
Höll du några av dina nyårslöften?
Kom inte ens ihåg var dem var, om jag ens gav några.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej
Dog någon som stod dig nära?
Tack och lov inte.
Vilka länder besökte du?
Halva året bodde jag i Schweiz, på gränsen till Frankrike, så dessa länderna var jag i en hel del. Var även i Tyskland och upptäckte Berlin samt tog tåget till Italien.
Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Efter ett antal intressanta praktiker, men dock dåligt betalda, hade ett fast jobb inte suttit fel.
Vad var din största framgång 2010?
På ett karriärmässigt plan var nog FN- praktiken största framgången, på ett personligt plan är min största framgång att jag inte stressar längre.
Största misstaget?
Har jag glömt.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Tömt ett knä på vätska, ush.
Bästa köpet?
Kan faktiskt otroligt nog inte komma på att jag köpt något under 2010. Bästa klädfyndet var övertagandet av halva Saras garderob när hon lämnade Geneve.
Vad spenderade du mest pengar på?
I Schweiz var det definitivt hyra och mat. Annars, resor och nöje.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Jag tycker att jag blir gladare och gladare för var år, lite gladare än 2009 var jag nog allt.
Vad önskar du att du gjort mer?
Varit lite mer effektiv med tiden, lagt mer tid på vissa borden. Om min kom igång sträcka hade varit mindre hade jag kunnat avklara mina borden snabbare.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Slörsurfat på nätet.
Hur tillbringade du julen?
Hemma med familjen.
Blev du kär i år?
Nej, snarare tvärtom.
Favoritprogram på TV?
Uppdrag granskning.
Största musikaliska upptäckten?
Säkert, Elvis.
Något du önskade dig och fick?
En gitarr.
Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Simmade, och blev överraskad med en minifest på mina 14 m2.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Kanske hade jag kunnat börja söka jobb lite tidigare.
Vad fick dig att må bra?
Vänner, mindre krav, varm sommar, bad i Genevesjön.
Vem saknade du?
Vänner som bodde långt bort.
De bästa nya människorna du träffade?
Under 2010, hm.
Maggie - avstressad amerikan från Namibia som jag jobbade med på ILO. Underbar.
Sandra - gav mig nya perspektiv och inspiration att lära mig spela gitarr.
Andrew - åh, fina bra människor som gör en glad är det bästa.
Mest stolt över?
Att jag oblygt pratar flera språk, att jag kan många olika saker.
Högsta önskan just nu?
Att jag får tid och medel att fortsätta utveckla de saker jag tycker om att göra.
Remade by Karin
Oordningens ordning
Häromdagen var jag hemma hos farbror Bertil. Farbror Bertil är egentligen inte min farbror, utan min pappas farbror. Men man kallar honom så.
Som sig bör, enligt god vett och etikett tradition.
I vilket fall.
Jag gillar farbor Bertil. Han har doktorerat i religionshistoria och hans lägenhet består till 95 procent av böcker.
De finns överallt.
Översvämmade bokhyllor och bokbelamrade stolar är hans hemmiljö.
85+ och påläst som få.
En egenskap vi båda innehar är oförmågan att hålla ordning.
Farbror Bertil är till och med värre än mig.
Eller så har jag bara lärt mig kontrollera den bättre.
I varje fall
så är det ganska rörigt hos honom.
När det skall fikas i vardagsrummet måste det beredas plats från soffan från pappershögar för att kunna sitta. Och för att få plats med aladinasken på soffbordet får buntar med papper, telefonkataloger och diverse anteckningar ge vika.
Häromdagen noterade jag följande rader inramade på väggen, mitt bland alla grejer.
" Bara en dåre håller ordning,
ett geni överskådar kaos"
citatet kommer från P.O Enqusits arbetsrum där Svd varit på besök.
Fröken Hugo Boss
Jag har sålt min själ till djävulen. Eller i varje fall till jämlikhetens helvete.
Jag har jobbat som hostess. "Yrket" där din primära arbetsuppgift består huvudsakligen av att stå och se vacker ut. Le, vara tillmötesgående och andra krävande saker som uppenbarligen kvinnor "anses" vara bra på.
Här vill de bara ha tjejer till sådana här jobb. Killarna blir säkerhetsvakter. För det är visst dem bra på. Inge respekt. Och som hostess skall man gärna vara söt och ha 36 i klädstorlek. För att man utgår från att männen som går till eventet/kongressen ( som därmed har mycket makt och inflytande i denna sektor) vill titta på sådana flickor. Vilket i och för sig även det är förnedrande nedsättande mot männen bara det.
Jaja, på ett bananskal ramlade jag in på det här. Jag behövde pengarna, för de betalar bra. Du blir betald för att göra absolut inget intellektuellt givande. Bara finna dig i din pålagda könsroll.
Men jag har sagt det tidigare och säger det igen. Det man tjänar på att acceptera att vår roll i samhället är att vara vacker, det förlorar vi i något annat. Men jag får se det här som en fallstudie.
Jag iförd svarta kläder, sminkad och fixad inför mitt uppdrag att se fin ut.
För övrigt hade de ett jäkla meck med mitt hår. Alla skulle ha vattenkammat hår uppsatt i en något speciell tofs på slutet. Då alla utom jag hade långt hår blev jag lite av ett problem. Kvinnor skall ju ha långt hår!! Och något inom mig log och tänkte att vad bra att det inte lyckas helt med sitt uppdrag.
För övrigt jobbade vi på en stor fest som Hugo Boss stod för. De hade hyrt en enorm villa i bergen i toscana. Över tusen gäster bjöds på drinkar, trerättersmiddag, modevisning etc etc.. Hundratals servitörer, hostesses, chaufförer säkerhetsvakter odyl var anställda för att tillfredsställa det fina folket. Hela kalaset gick visst på över 10 miljoner kronor. Så nu vet ni vad ni betalar för när ni köper en Hugo Boss tröja.
Men jag måste tillägga att det var ändå en erfarenhet att se det hela. Det var det.
konstig kväll
Lade precis upp lite tankar från ikväll här. Jag var sugen på att skriva av mig. Det gör jag ibland och sparar det på datorn. Jag har ju aldrig haft någon blogg innan. Men sen kom jag på att det kanske blir lite personligt och kanske ska hålla mig till att skriva om lite allmäna saker sådär. Så jag tog bort det igen.
me and my kitchen
Idag är det söndag, klockan är halv två och jag och en av mina lägenhetskompisar har precis avslutat ettt långt morgonkaffe i vårt kök. Vi har diskuterat hur folk smälter in eller inte i samhället, alla sociala koder som finns och vad som händer när man inte följer dem. Hur svårt livet kan bli för personer som inte förstår dessa, och vad synd det finns människor som inte kan acceptera att människor kan vara annorlunda.
Plus lite andra reflektioner och erkännanden från lördagskvällen.
När jag var runt och letade lägenhet var det köket jag fastande för direkt med denna lägenhet. Från första sekunden kände jag att där fanns värme. Både i alla färger (från lila, rött och grönt) till all grejer som är uppsatta och målade på väggarna. I vårt kök lagas det mycket mat och är ofta mycket folk. Två mycket bra köksegenskaper..
Me in my kitchen.. Den lila delen..
Lite samhällsekonomi på morgonkvisten?
Jag klampar in och ser att det är trettio nummer före. Detta är inget som förvånar mig. Här är det lika bra att vänja sig vid att alla grejer tar tid. Ingen ide att hetsa upp sig och förstöra dagen, världen kan vänta.
När jag dock suttit där och väntat drygt en timme, surplat i mig två automatkaffe, insett och kommit över att jag kommer bli minst en halvtimme försenad till min favoritlektion, börjar jag fundera lite.. skulle inte all denna tid som läggs åt väntande kunna användas åt något bättre och mer produktivt för samhället.
Redan nu inser jag att jag kommer snurra in mig i mig själv här så för känsliga läsare hoppa över resten av detta inlägg..
Då jag var där var klockan mellan åtta och halv tio. Detta är ju tid som de flesta brukar ägna åt studier, arbete eller något annat samhällsproduktivt. Hur många arbetstimmar förloras åt detta väntande? Bara under tiden jag är där.
Förra gången jag var där var det EN sjuksköterska som jobbade med att ta blodproven för alla dessa människor som kommer in.
Det var alltså 1,5 timmar som lades ner som arbetstid av sjuksköterskan under detta tilfälle. Sköterskan hann därmed med 30 prover under en och en halvtimme (mkt effektivt måste jag säga..)Hennes arbetseffektivitet är därmed ( 30/1,5) 20 patienter i timman.
I och med att folk kom och gick i samma tempo borde det väl stämma att alla väntar lika länge. Dvs 30 personer som väntar i 1,5 tim = 40. Den enda som arbetade var sjuksköterskan =1,5. 40-1,5 = 38, 5 arbetstimmar (mer eller mindre en heltidsarbete under en vecka) gick förlorade åt samhället bara under dessa 1,5 timmar!)
Då tänkte jag att skulle inte sjukhuset kunna sätta en en till sjuksköterska som jobbade lika effektivt. Då skulle arbetseffektivitet bli 40 patienter i timman. Då skulle de hinna med alla som kom och ingen skulle behöva vänta särskilt lång tid
Då skulle ett besök bara ta ca 2-3 minuter för en person. Alltså skulle det för oss alla bara ta30*3minuter. 90 min.
Dock har vi ju lite mer skötersketid..
Hur mycket tid har vi sparat där?
Och där tappar jag bort mig, maria G, kan du hjälpa mig få ihop det här??
